Jag har bestämt mig för att starta denna blogg i första hand i egenterapeutiskt syfte. Att skriva är en form av sortering av intryck för mig och ett sätt att få tillbaka fokus och hitta strukturen i livet då det "krisar"
Sen, då jag tänkte ett steg längre, inser jag ju att det möjligen kan vara någon annan som genomgår en separation, som kan få sig ett och annat igenkännande leende tillgodo, eller bekräftelse på att han/hon trots allt inte är ensam med sina mänskliga känslor.
Då jag är just inleder min tredje separation här i livet ~ den andra formella skilsmässan, är jag väl något av ett proffs på området. Om man nu kan bli det. Då jag separerade från min andra man, sambo, för drygt tio år sedan sa han:
"Du som vet hur man gör..."
Då hade jag en skilsmässa i bagaget. Nu är tio år senare har jag alltså både en skilsmässa och en separation från en sambo bakom mig. Då det är tio år emellan så kan jag ju ändå ifrågasätta hur pass rutinmässigt det kan anses vara ;-)
Jag gör en jämförelse med att föda barn faktiskt. Ingen förlossning är den andra lik, inte har mina fem varit det i allafall. Och ingen skilsmässa/separation från en partner är den andra lik heller, såvitt jag kan avgöra det.
Tycker mig dock se en viss trend i de faser som ska gås igenom då man är på väg bort från varandra.
Till att börja med ska man ju bestämma sig för när det är nog...
Andra bloggar om: foto, landskapsvy, skilsmässa, separation
9 kommentarer:
Hej.
Vill bara tala om att vi finns här.
Tveka inte att höra av dig.
Saknar er.
Kramen Synne och Jimmy.
Såg Din nya blogg när jag var inne hos Synne, tror det är bra att skriva av sig så mycket som möjligt.
Har ingen erfarenhet av skilsmässa då jag alltid flyr innan det blir allvar, men separationer i sig har jag erfarenehet från, känns ju som om jag känner Dej så väl på något sätt, så jag vill bara säga till Dej att jag finns här ca 15 mil från Dej!
Stora Kramen //annette
Men vännen, välkommen i klubben "Vi som separerat" :) Flåt gumman, inget illa menat, lite självironi bara.
Jag känner med dig. Jag är själv i samma sits, som du vet. 10 år sedan sist här med....
Jobbigt, men jag vet inte om jag skulle vela vara utan alla erfarenheter, hur tokigt det än låter.
Jag trodde aldrig att jag skulle komma över min sambo sedan 4 år. (5 år tillsammans) Men med lite distans till honom och vårt liv så har jag förstått saker som jag inte förstått förut och ser att det var nog det bästa som kunde hända trots allt. Jag känner igen mig i det du beskriver som just befriande... Men visst är det alltid sorgligt.
Jag trivs rätt bra med mitt nya liv och önskar dig detsamma!
Vart tar du vägen eftersom du "lämnar" söder för en tid?
Jag finns här, tänker på dig.
Kram på dig gumman!
Vero
Hej vännen!
Så sorgligt....syft.
Har själv gått igenom en skilsmässa så jag vet hur det är.
min var i och för sig ganska smärtfri.Fast visst känner man ett tom rum.Det var jag som ville skiljas men ändå...man har ju trots allt många fina minnen oxå...plus 2 barn ihop.Men med facit i hand så var det det bästa som kunde hända.Idag är vi så goda vänner.Aldrig tjafs om något.Barnen mår bra...å det är ju det viktigaste....
Hoppas att det löser sig till det bästa.
Ååå du vi finns här.
Kram nilla
Oj vad trist ...Håller med ,ingen separation e den andra lik...bara att digga läget o göra det bästa av det ,mest jobbigt e det ju nära man har barn..Hoppas det blir så smärtfritt det kan bli..tänker på dej o jag e oxå här...Kram Vännen...P
Fixat en,menden tog mer än ja trodde.
Inte för min dåvarande fru men mer för att skiljas från barnen.
Satt o vänta på rälsen med ryggen åt men var för feg när dt börja väsa i skenorna.
Det är ja tacksam för idag då ja hr världens underbaraste fru o en dotter som ja bara älskar.Kram Peter.
Beautiful photo!
Önskar dig God Jul och även en "Lycka till" på din fortsatta färd. Det kan låta litet lättsamt att säga lycka till vid en separation, men jag menar det faktiskt!
Livet består av så mycket fint. Har man det inte bra tillsammans så tror jag man gör både sig själv och den andre en björntjänst om man stannar kvar. Man förgör sig själv på något sätt!
http://miatankar.webblogg.se
Den här bloggen läser jag gärna, även om jag inte själv är i samma situation, vet man ju aldrig vad som väntar runt hörnet. Att få större förståelse för andra människors situation och att inte döma någon i förväg.
Ska kika in på din andra blogg också, men vill bara säga att jag tycker att alla människor som bestämmer sig för att ta steget och lämna en dålig relation är mycket MODIGA.
Lena
Skicka en kommentar